Har varit intresserad av alla sorters skogsväsen, sen jag som barn läste “Tomtebobarnen” av Elsa Beskow. Om den lilla tomtefamiljen som bodde under en tallrot. Min mor hade läst boken när hon var barn, så den gick i arv. Dessa, som det sägs, övernaturliga skogsandar som de små, gråklädda tomtarna i Beskows bok verkar vara goda varelser. På skogspromenaderna känns det ibland verkligen som om man inte vore ensam i skogen. När man lyssnar vid blåsigt väder eller vid lugnt för den delen, så känns det som om träden och växterna har mycket att berätta och som att det finns små varelser där i naturen. Själv älskar jag att sitta…