-
Nu är vargarna tillbaka
Under natten såg jag dem igen – vargarna som alltid försvinner när våren kommer. Med ett välbekant ylande under fullmånen, sa dom att nu är vi tillbaka här igen. Fort har det här året gått. Jag tycker det var alldeles nyss, som jag gick barfota i gräset. Helt nytt här är ett lodjur som stryker omkring, till vovvens stora glädje – han nosar på varje tassavtryck, äntligen något nytt som händer verkar han vilja säga. Men lodjuret drar sig säkert snart tillbaka till ensligare områden snart. Då är det vi och vargarna. Björnen som funnits här några år, den drog vidare norröver när skog fälldes på senhösten.. I magin sägs…
-
Solens återkomst
Idag skiner solen från en klar himmel. Vad kan man mer önska av vädret denna söndag – faktiskt solens dag. Dagen som ska stärka oss inför den kommande veckans arbete. Har ju redan berättat om mitt häxtips, att varje söndag skriva sin högsta önskan på ett lagerblad, bränna det och sen strö askan framför ingångsdörren, samtidigt som du ber universum och guden Apollo att ge dig det du önskat. Lagerbladet är helgat åt Apollo, solenergins gud som också kan fixa goda energier, hälsa och rikedom. Finns det något vackrare än när solen stiger långsamt över vattnet på morgonen? För mig är det härligt och fyller mig med energi för hela…
-
Min sagoskog
När jag går på mina skogspromenader, känns det verkligen som att gå in i sagans värld. Skogen är gammal och trolsk och särskilt nu på hösten verkar den vara fylld med alla möjliga små gestalter. Det kommer än på att vi har ett fantastiskt svampår i år. Fortfarande står mycket svamp kvar att plocka eller bara att beundra. Jag tycker att flugsvampen är så vacker, dessutom får den ju stå kvar, hehe. Flugsvamp sägs ha använts av vikingarna för att framkalla raseriet när de gick bärsärkagång. Röd flugsvamp har också använts hos shamaner i Sibirien som drog för att kontakta andevärlden och det ryktas att även samiska shamaner använt flugsvamp…
-
Mörka vatten
Skogspromenader runt mörka, djupa sjöar är högt upp på min favoritlista. Jag tycker om att spå i vattnets speglingar, det påminner om min farmor, som jag nämner då och då. Hon brukade ibland ta med mig på sina promenader och förklarade hur hon såg vattnets speglingar och dess betydelse. Det skulle vara djupa sjöar, inte vanliga små skogstjärn, vädret skulle vara lite blandat med sol, moln och skuggor för att få fram rätt svar. Då “läste” hon inte sina eller någon annans speciella frågor utan framtid och kommande väder. Framtiden tyckte jag var lite si och så med svaren – vindarna växlar. Men jag minns inte en enda gång, när…
-
Gående meditation…
Ville naturligtvis ut på min vanliga löptur i morse, men snöblandat regn och blåst satte stopp. Jag smög mig in så en skogsstig för att vara skyddad från blötsnön och bestämde mig för gående meditation. Härligt för huden och lugnande för själen i min jakt på “evig ungdom”. Gäller att komma i rätt stämning, så jag känner in den fuktiga, höstdoftande luften och börjar andas extra långsamma andetag. Njuter av regnet, dofterna och höstlöven. Tänker lite på löpturen jag missade och låter tankarna bara flyta förbi. Koncentrerar mig på andetagen. Den tibetanske munken Tich Nath Hanh uppmanar också att le medvetet. Det fysiska leendet skapar glädje även i psyket. Så…
